Att kommunicera så att alla människor känner sig inkluderade kan vara en utmaning. Målet med kommunikation överlag är att nå ut till olika sorters människor, oavsett om det handlar om ett brev från vårdcentralen eller en reklam som sänds på TV. Men idag, när människor inte längre nödvändigtvis passar in i stereotypa sociala roller, har språket och tilltalet i till exempel offentliga texter uppmärksammats allt mer.
Könsneutrala ord kan göra skillnad
Det omtvistade lilla ordet hen har fått svenska folket att både rasa och jubla. Det är nog dessvärre lång väg kvar tills hen används i offentliga texter, men fler och fler har börjat inse att det faktiskt är riktigt smidigt att använda hen i vardagen. Det finns också förskolor som har en hen-policy och som behandlar alla barn med just jämställdhet i åtanke. Barnen behöver få känna sig fria från könsroller, och de måste få känna att de får vara precis som de vill. Idén är att inte prata om den graciösa balettdansaren som hon, eller den modiga brandmannen som han, utan som hen. Då kan alla barn identifiera sig med olika sätt att leva och vara, och behöver inte begränsa sig till det som samhället säger är typiskt kvinnligt eller typiskt manligt.
Att anpassa språket till samhället idag
Även om fler och fler blir öppna för jämställdhet så kan fortfarande ett brev från till exempel barnavårdscentralen vara chockerande exkluderande av alternativa familjekonstellationer. Vissa brev riktar sig endast till mamman och exkluderar pappan. Och i vissa fall antar man att mamman vill ta med sig barnets far på undersökningar och tar inte hänsyn till att mamman kan ha en kvinnlig partner eller kanske är ensamstående. Det är så viktigt att människor blir tilltalade på ett öppet och inkluderande sätt i vårt samhälle. En förändring av språket, och en större medvetenhet om hur man skriver könsneutralt, kan bidra till att fler människor känner sig accepterade.
